Igår träffade jag min Lux familj för första gången här i Sverige! Jag var sååå nervös, inte minst för att jag var tvungen att prata engelska då pappan i familjen är brittisk. Jag har ju tur ändå som är i en halv svensk familj och kommer prata svenska med barnen, men min engelska är inte den bästa..

Det gick i alla fall jätte bra att träffa dom även fast jag tappade bort all engelska jag kan.. vilket kanske inte är så konstigt då jag inte använt engelska på så länge och inte läst det i skolan på två år. Vi kom åtminstone överens om, jag och Neil (pappan) att jag kommer att bli bättre under årets gång.

 Det känns åtminstone skönt att ha träffat dom en gång i Sverige innan jag kommer ner till dom i Lux, jag längtar verkligen. Jag har ännu inte börjat mitt år och vet inte hur det kommer att vara, men jag känner redan att jag inte vill inte att det ska ta slut, ett år går ju så fort men jag är säker på att det kommer att bli ett bra år!